Nu är det två år sedan Jerker Pettersson på Staxo och Podverkstan spanade in på 2020. Han inledde då med ”Ett ord i tiden som beskriver en egenskap vi kan ha nytta av är att ha osäkerhetstolerans – att acceptera att vi inte vet allting. Att 2020 skulle komma att domineras av den osäkra pandemin var då oförutsägbart. När 2021 inleddes stod förhoppningar till vaccin och till återhämtning, som visat sig infalla. Likväl gäller även för 2022 att det är bra med en dos osäkerhetstolerans även fortsättningsvis. Det är av en annan anledning – inflation, med stigande priser, höjda räntor och minskat penningvärde.

Det finns tre vetskaper; Det vi vet att vi vet, det vi vet att vi inte vet och det vi inte vet att vi inte vet. Covid-19 tillhörde gruppen det vi vet att vi inte vet, vilket även Inflation gör under 2022.

Nobelpristagaren Daniel Kahneman resonerar i boken ”Tänka snabbt och långsamt” om att ”Vi ser allt, som finns att se”. Denna trendspaning på global nivå har som ambition att öka det ”som finns att se” i syfte att se mer. Tankar och fakta har jag hämtat från många varierande källor som jag bedömt som trovärdiga och relevanta.

Övergripande i denna trendspaning

Covid blir inte längre huvudfokus. Istället för restriktioner kommer vi att prata om inflationen och om risken med hur politiker och riksbanker ska hantera post-covid. Återhämtningen under 2021 blev större än planerat och nu minskas de monetära stöden. I slutet av 2022 kommer vi att veta hur världsekonomin klarade en pandemi och om inflationen är temporär eller bestående. Vi kommer också se hur regeringar och riksbanker lyckades hantera inflationen.

För 2022 spås en världsekonomisk tillväxt på 4,4% efter att ha gått ned cirka 5% under 2021. Världsekonomin krympte nära 20% under pandemins 18 första månader för att sedan återhämta sig helt under slutet av 2021 med påföljande inflation. En stor del av inflationen under 2021 berodde på energipriserna. Mot slutet av 2021 hade USA 6.8% inflation på årsbasis, vilket inte setts sen Ronald Reagans dagar.

Många har pengar på sina bankkonton

Från 2023 prognostiseras en ungefärlig världsekonomisk tillväxt på 3,8%. Men världsekonomin fungerar inte normalt – den är ur balans. Det finns både arbetslöshet och arbetskraftsbrist samtidigt. Det råder missanpassning mellan efterfrågan och utbud. Logistiksystemen försinkar och orsakar brister på t.ex. elektronikkomponenter. Därtill är det många som har pengar på sina bankkonton efter att inte ha kunnat spendera dem under pandemin varför köpkraft finns.

På grund av USA’s inflationsnivå kommer Federal Reserve (FED) troligen att höja räntan tre gånger under 2022. Bank of England räknar med 6% inflation 2022. Europeiska Centralbanken (ECB) avser inte höja räntan och återhämtningen är inte lika robust i EU som i USA och England. Men konsumentpriserna i EU steg med 5% under 2021. Det kan få ECB att komma behöva höja räntan ändå. EU har sagt att de förväntar sig ingen justering förrän tidigast under hösten 2022. Japans centralbank avser hålla räntorna låga och utge ett stimulanspaket på 10% av BNP. Kinas centralbank går för första gången tvärtemot USA och sänker räntorna för att fortsatt stimulera ekonomin för att förhindra att tillväxten hamnar under 5%.

Har vi lärt oss något?

Världen har lärt sig hantera mutationerna av Covid rent ekonomiskt, varför omikron inte väntas få så stor påverkan. Det kan vara omikron som påskyndar Covids utveckling från pandemi till endemi, vilket i sin tur styr bort från nedstängningar av länder.

För EU råder osäkerhet kring energi och politik då gasleveranserna från Ryssland reduceras och franska kärnkraftverk stängs ned. Frankrike har drabbats av många vågor av Covid samtidigt som en energikris uppstått när kärnkraftverken som utgör landets energibas har blivit gamla.

I USA har timlönerna ökat med i snitt 5,8% under 2021. Vi har ändrat arbetssätt under pandemin med hemmajobb (WFH – Work From Home) och ökad gig-ekonomi. För att hantera den tänkta återgången till kontoren har akronymen RTO (Return To Office) skapats och konsultbolagen ger råd i detta ämne. Samtidigt väljer många att inte ta erbjudna jobb när stödprogrammen är omfattande på grund av pandemin och upplevelsen av hur skönt det var att vara hemma varit god. Dynamiken i efterfrågan och utbud består dock och en återgång till normal inflation på 2% i USA kan förutses, förutsatt att politiker och riksbank lyckas styra ekonomin rätt, annars får vi betala under 2023.

Ett flyktigt och ombytligt år

Många menar att vi kan se 2022 som ”the year of volatility” – ”ett flyktigt och ombytligt år”

I pandemin skulle vi lära oss leva med Covid. Nu ska vi lära oss leva med inflation. Vi har en unik blandning av händelser – återhämtningen, nya virusmutationer, efterfrågestyrd inflation och nya ramverk för centralbanker – allt kan få både marknader, centralbanker och regeringar att misstolka inflationen.

Den globala amerikanska investeraren Blackrock säger (fritt översatt) att ”resan i världen att uppnå nettonollutsläpp till 2050 sker just nu och är en del av inflationen. En smidig övergång till nettonollutsläpp ger det minst inflationsdrivande resultatet, men även en sådan smidig övergång motsvarar en utbudschock som kommer att utspela sig under decennier framöver.” Ett svenskt exempel är när reduktionsplikten för drivmedel leder till att dyrare biodrivmedel måste användas, vilket driver priser och inflation.

Man kan läsa eller lyssna till hela trendspaningen på

https://www.staxo.com/trendspaning-2022-fran-covid-till-inflation/

Denna text är publicerad här med tillstånd från författaren Jerker Pettersson.